Introduktion till laserskärning i plåtbearbetning

with framsteget av teknik används mekanisk utrustning i stor utsträckning i plåtbearbetningsanläggningar. Laserstansmaskiner är en av dem, som strålar hög-intensitet laserstrålar till metallytan. Genom interaktionen mellan lasern och metallen absorberar metallen lasern och omvandlar den till värmeenergi, vilket smälter metallen. Kylning och kristallisation av svetsning. Lasersvetsning i plåtbearbetning kräver en komplett process.

1. Svetsbara material:

carbon stål, rostfritt stål, aluminiumlegering, kopparlegering, titanlegering, betningsplatta, samt olika hög smältpunkt, hög hårdhet, speciallegeringsmaterial, titan,nickel, tenn, koppar, aluminium, kromium ,niobo, guld, silver icke -nerrous metaller, etc;-

2. Lasersvetsfunktioner:

non kontaktbehandling, inget behov av att tillämpa tryck eller ytbehandling på arbetsstycket;

small lödfogar, hög energitäthet och vackra svetsar (punkter);

-bildförhållandet är stort, stort, Upp till 5: 1, och den högsta kannå 10: 1;

short -svetstid, snabb hastighet, effektiv användning av energi, minimal värme påverkad zon och i princip ingen deformation;

no behov av metallfyllning, ingen Behov av vakuummiljö, och ingen fara för x

rays som släpps ut i luften som elektronstrålar;-

welding har stark lufttäthet och hög styrka, i allmänhet högre än basmaterialet;

workpieces med olika material och tjocklekar kan vara fullständigt Svetsad;

no bearbetningsbuller, ingen förorening till miljön, och kan också svetsas genom transparenta materialväggar;

can utför lång svetsning, multi

channel samtidigt eller tid-sharing;--sheet metall Bearbetning, lätt att installera på automatiska maskiner och robotutrustning;

3. Lasersvetsningsteknik: Värmeöverföringssvetsning, djup penetrationsmältningssvetsning, spotsvetsningsteknik och skarvningssvetsningsteknik;

4. De faktorer som påverkar lasersvetsningstekniken inkluderar kraftdensitet, spotstorlek, defokusbelopp, bestrålningstid, svetsmetod, fixturplan, klämmetod, precision för svetsanordning, materialvariation och tjocklek osv.